Innehåll:
1. The Wave (Vågen) – Film från 1981 som alla borde se
2. Hur överlever den europeiska demokratin? /Bokmässan, Göteborg/
3. Frihet – ett argument för ofrihet? /Bokmässan, Göteborg/
4. Högerpopulism och yttrandefrihet /Bokmässan, Göteborg/
5. “Vi har råd att behålla den svenska välfärdsmodellen” /DN debatt/
6. Forskning visar individens svaga ställning /Två avhandlingar/
7. Nytt under Övrig debatt på slussa.se
Hur kan man få stopp på en våg som ökar i kraft?
Hur kan vi hindra att historien upprepar sig?
Filmen The Wave visar ett experiment från 1960-talet som hade kunnat sluta verkligt illa. Se den.
1. The Wave (Vågen) – Film från 1981 som alla borde se
The Wave (Tyvärr har filmen inte högsta kvalitet och är inte textad till svenska, men man förstår vad som händer även om man inte förstår allt som sägs.)
En historia-lärare får frågan om hur nazismen kunde dra med sig så många tyskar under krigstiden och står svarslös. För att de verkligen ska förstå så startar han ett experiment och drar igång en rörelse på skolan och kallar den “The Wave”. Fler och fler ansluter och snart blir gränsen mellan experiment och verklighet allt svårare att avgöra. (Baserad på en verklig händelse.)
2. Hur överlever den europeiska demokratin? /Bokmässan, Göteborg/
Hur överlever den europeiska demokratin? Populism, polarisering och den hotade demokratin hör vi talas om dagligen. Vilka är de verkliga varningssignalerna och hur hotad är egentligen den svenska demokratin? Sheri Berman, professor i statsvetenskap vid Columbia University i New York, berättar om sin bok “Democracy and Dictatorship in Europe”. Hon samtalar även med statsvetaren Johannes Lindvall och ex-politikern Carl Tham”
3. Frihet – ett argument för ofrihet? /Bokmässan, Göteborg/
Frihet – ett argument för ofrihet? “Den brittiske filosofen Raoul Martinez (“Frihet – makt, kontroll och kampen för vår framtid”) menar att begrepp som fria val, yttrandefrihet och fri marknad ofta används för att rättfärdiga motsatsen till frihet. Journalisten Kajsa Ekis Ekman och Andreas Johansson Heinö från Timbro diskuterar boken tillsammans med författaren.”
4 Högerpopulism och yttrandefrihet /Bokmässan, Göteborg/
Högerpopulism och yttrandefrihet “Förutsättningarna för fri, oberoende media har ändrats drastiskt på många håll. Till exempel har Ungerns och Polens regeringar effektivt skurit av möjligheterna att kritiskt granska makten, och i Danmark har public service-bolaget fått kraftigt nedskuren budget. Samtidigt söker sig odemokratiska krafter i allt större utsträckning till digitala plattformar för att sprida sitt budskap. Hur kan vi tillsammans skydda mediefriheten och demokratin 2019? Medverkande: Gabriel Byström, strateg Sveriges Radio, Anna Widmark, Reportrar utan gränser, Jesper Bengtsson, ordförande PEN, och Mattias Beijmo, it-debattör och författare. Moderator: Karin Pettersson.”
5. “Vi har råd att behålla den svenska välfärdsmodellen” /DN debatt/
22 nov Vi har råd att bevara den svenska välfärdsmodellen
26 nov Mer socialism skulle vara förödande för sjukvården
27 nov Skattehöjningar gör inte sjukvården bättre
2 dec M vägrar erkänna att välfärden behöver mer resurser
6. Forskning visar individens svaga ställning /Avhandlingar/
”Social Politik oktober 2019 Forskning visar individens svaga ställning
– I Sverige litar vi på staten och våra myndigheter. Det kan vara bra. Men ibland går det för långt. Allt kan inte lösas i samförstånd. Ibland blir det konflikt och då blir det tydligt att myndigheten har ett maktövertag.
Det säger Matthias Abelin, doktor i socialantropologi vid Lunds universitet. Han menar att felbehandlingen av individer ska förstås utifrån den rättskultur som råder i Sverige. Det vill säga föreställningar och normer i relationen mellan stat och individ.
Matthias Abelins slutsats är att den svenska rättskulturen utmärks av ett svagt rättsmedvetande, kombinerat med förhållandevis starka myn-
digheter, en svag riksdag och svaga domstolar.
Livia Johannesson pekar på flera brister i systemet, bland annat att de två parterna i förhandlingarna inte har jämlika resurser, och att alla asylärenden slutligen avgörs av handläggarens eller beslutsfattarens subjektiva bedömningar.”
1. A Swedish dilemma – Culture and Rule of Law in Swedish Sickness Insurance
Matthias Abelin, Lunds universitet, maj 2019
Aftonbladet 2019-08-12 Lojala domstolar gör livet svårare för sjuka _ _ _”Hundratusentals svenskar har utförsäkrats, förnedrats och gjorts fattiga i ett system utan kontakt med verkligheten eller utrymme för mänsklig hänsyn. Och allt för att spara pengar.Dessutom visar det sig att personer som nekats ersättning från Försäkringskassan
Enligt Abelin är varken läkarundersökningar, bedömningen av arbetsförmåga eller Försäkringskassans bevisvärdering och motivering av beslut tillräckligt reglerade i lagstiftningen. Och domstolarna går inte heller in och preciserar vad som gäller. De är alldeles för lyhörda för politisk styrning och ser till att utfallet blir det som regeringen velat ha: ett billigare sjukförsäkringssystem.”
Dagens Arena 2019-08-12 Svaga domstolar i Sverige försämrar rätt till sjukpenning
”Matthias Abelin är socialantropolog, men har fördjupat sig i juridiken och rättskulturen som rör sjukförsäkringen i Sverige. Hans slutsatser är att Sverige till stor del lever kvar i en konservativ tradition inom förvaltningsrätten, där individuella rättigheter och domstolar och riksdagen är svaga, medan regeringen och myndigheterna är starka. Det här påverkar individer som ansöker om sjukpenning negativt.”
Dagens Arena 2019-08-16 ”Många förstår inte skillnaden på myndighet och domstol”
Dagens Arena 2019-08-16: Försäkringskassans skyldighet att utreda granskas
Dagens Arena 2019-08-16 Så svarar domstolarna på kritiken
2. In courts we trust: Administrative Justice in Swedish Migration Courts
Livia Johannesson, Stockholms universitet, 2017
_ _ _”Forskning visar att det finns många osäkra moment kopplade till bedömningen av asylansökningar eftersom det ofta bara finns en muntlig berättelse att styrka asylansökan med. Denna berättelse ska översättas av en tolk och jämföras med vad beslutsfattaren vet om platsen som den asylsökande söker skydd från. Dessutom är det en framåtsyftande bedömning av framtida risk för förföljelse eller tortyr som ska göras av den som bedömer asylärenden. Det är av dessa anledningar som forskare
har kallat asylbedömningar för det mest komplicerade beslutsfattandet som utförs i västerländska länder._ _ _
Som motvikt till de ojämna resurserna som den enskilde har i relation till myndigheten som är motpart, finns det i förvaltningsrätten en princip (offentlighetsprincipen) om att domaren har skyldighet att se till att parterna presenterar tillräcklig information för att kunna göra en riktig bedömning. Intervjuerna visar dock att domarna tolkar sin utredningsskyldighet olika. Vissa använder den för att få så mycket information som möjligt medan andra bara utnyttjar den om det inte är till nackdel för den asylsökande.
Slutsatsen är att tvåpartsförfarandet snarare förstärker än utjämnar den ojämlikhet som redan finns mellan processförarna och de asylsökande med offentliga biträde. Vad tvåpartsförfarandet däremot uppnår är att iscensätta symboler för opartiskhet och likhet inför lagen genom att proceduren är utformad för att framställa två jämlika parter och en opartisk domare.
I de muntliga förhandlingarna är det domaren, processföraren och det offentliga biträdet som har aktiva roller medan den asylsökande har mycket begränsade möjligheter att agera utanför de ramar som sätts upp av domaren. Dessutom är den asylsökande beroende av att tolken översätter allting på ett korrekt sätt och inte missförstår, lägger till eller tar bort någon information. Processföraren håller en utfrågning med den asylsökande som syftar till att hitta felaktigheter i berättelsen som kan underminera den asylsökandes trovärdighet. Hur processföraren frågar påverkar också hur och vad den sökande svarar och i många fall hjälper processföraren till att skapa oklarheter och felaktigheter i asylberättelserna genom sitt sätt att fråga eller att missförstå svaren. De rituella aktiviteterna som utförs under de muntliga förhandlingarna hanterar asylberättelsen som ett fysiskt objekt som kan plockas isär i delberättelser och sedan vid ett senare tillfälle fogas ihop igen, utan tanke på att berättelsen påverkas av både mottagare och avsändare och skapas i en specifik situation med hjälp av tolk. Genom att de aktiva deltagarna i den muntliga förhandlingen behandlade asylberättelsen som ett fysiskt objekt och inte som den samproducerade, relationella, muntliga och översatta kommunikation som den egentligen är lyckades de också överskugga det faktum att domstolen i asylärenden fattar beslut på osäkra och subjektivt härledda bedömningar._ _ _
Tvåpartsprocessen upprätthåller skenet av att två jämlika parter möts framför en opartisk domare trots att processförarna i praktiken har både mer resurser och mer inflytande över utredningsarbetet än vad den asylsökande med offentligt biträde har. De offentliga biträdena och nämndemännen blir i intervjuerna utpekade som partiska genom sin tillitsfulla attityd mot de asylsökande medan processförarna inte blir sedda som partiska men har en uttalad skeptisk syn på asylsökande. Därmed förskjuts den neutrala positionen som domarna är måna om att ha åt det skeptiska hållet. Bakom en symbolik av opartiskhet, som manifesteras under domstolsförhandlingen, finns en informell norm om att visa opartiskhet genom att inta en skeptisk hållning till asylsökandes berättelser.
Den muntliga förhandlingen erbjuder också en föreställning om att den asylsökande får komma till tals och kan påverka sin utredning. Det utrymme som ges i de muntliga förhandlingarna för den asylsökande att själv tala är emellertid ytterst begränsat och kräver att den sökande klarar av att lägga fram sin berättelse enligt de kriterier som domstolen ställer upp. Dessutom inbegriper den muntliga förhandlingen en möjlighet att bedöma trovärdigheten i berättelsen. Hur denna trovärdighetsbedömning görs i praktiken är dock svårt att förstå utifrån mina intervjuer. Det verkar finnas en diskrepans mellan å ena sidan de formella riktlinjerna för trovärdighetsbedömningar och å andra sidan de bedömningar som görs i praktiken, där subjektiva och visuella element spelar större roll än vad riktlinjerna tillåter.”
7. Nytt under “Övrig debatt” på slussa.se