Veckomejl Nr 232, den 31 december 2018


Innehåll:
1. Återinförande av tjänstemannaansvar /Riksdagsbeslut/
2. Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige /Skol-forskning/
3. Varför är de hemlösa? /STV Unga hemlösa/
4. Det krävs mindre för att bli hemlös i dag. “36 dagar på gatan”  /TV-serie/
5. Klassklyftorna växer på bostadsmarknaden  /Dagens Arena/
6. Vill få upp sjukförsäkringen på dagordningen /FTF-rapport/
7. Nu ska det bli lättare att få sjukersättning. /Riksrevisionen + Regeringen/
8. Detta har hänt med inkomstfördelningen /Nationalekonom/

 

1. Återinförande av tjänstemannaansvar i offentlig förvaltning 
En enig riksdag beslutade den 18 april 2018 att ge regeringen i uppdrag att återinföra tjänstemannaansvar.
”Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.”

Regeringen bör överväga utökat straffansvar för tjänstefel (KU37)

Dagens Juridik 2018-04-18: Fler tjänstemän ska kunna straffas – riksdagen vill öka det personliga ansvaret

 


 

2. Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige
Hur ser skolsegregationen ut i Sverige? 30 kommuner granskas i Arena Idés rapport
Ett söndrat land – Skolval och segregation i Sverige. (Per Kornhall och German Bender)
Skolverket: 
”För att skolan ska vara en sammanhållande kraft i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att elever med olika bakgrund möts och får möjligheter att skapa gemensamma erfarenheter och förståelse för varandra. En alltför omfattande skolsegregation kan alltså medföra ökade svårigheter för skolväsendet att genomföra både sitt kompensatoriska uppdrag och sitt värdegrundsuppdrag.
Skolsegregationen har fått fäste i kommuner runt om i landet. Två parallella skolsystem har vuxit fram, där välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och familjer med invandrarbakgrund.
Resultaten i korthet
• 28 av 30 granskade kommuner har tydlig skolsegregation. I över hälften (16) är skolsegregationen i hög grad orsakad av friskolesystemet.
• Av totalt 356 högstadieskolor i de granskade kommunerna är 147 (det vill säga fyra av tio) segregerade. Det innebär att de skolorna är mycket homogena med avseende på föräldrarnas bakgrund.
• Friskolor är kraftigt överrepresenterade bland skolor med hög andel svenskfödda och/eller välutbildade föräldrar. Kommunala skolor dominerar stort bland skolorna som har många elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå och/eller är utrikesfödda. 

Arbetsvärldens podd 2018-11-30Ett söndrat land 

Om Ett söndrat land i media:
Dagens Arena: Skolsegregation i 93 procent av mellanstora kommuner
Ledare i Upsala Nya Tidning: Skoldebatt med blinda fläckar
Skolvärlden: Skolsegregation finns i hela landet
Vi menar i den att det har utvecklats ett parallellskolesystem i Sverige eftersom välutbildade och svenskfödda familjer väljer bort skolor med barn till lågutbildade och med invandrarbakgrund. Det skriver vi Hela Gotland: Gotländska skolor blir mer segregerade
Barometern: Inga experiment med barn
På ett abstrakt plan kan människor experimentera med olika idéer och ideal. Till och med när man väljer parti kan man testa olika alternativ. Men när det kommer till de egna barnen experimenterar man inte. De ska ha den bästa utbildning som de kan få, oavsett vilka samhällskonsekvenser det får.
Sveriges Radio P4: Nyköpingsmodellen ledde inte till minskad segregation
En ny rapport visar att Nyköpingsmodellen, med bara en stor högstadieskola, inte har lett till mindre segregation. Anledningen är att många svenskfödda istället har valt friskolor.
Bohusläningen: Segregation en utmaning i skolorna
Bohusläningen: Ramnerödsskolan – mest segregerad av alla skolor
I rapporten från Arena idé har man undersökt föräldrars ursprung och utbildningsnivå. Arena idé ingår i Arenagruppen som är en ideell förening som samlar flera olika opinionsbildande verksamheter med ett vänsterperspektiv. Ramnerödsskolan pekas ut i rapporten som den mest segregerade skolan i Uddevalla kommun. Den minst segregerade är Frida skolan.

 


 

3. Varför är de hemlösa? /SVT Västmanland/
Varför är de hemlösa? SVT Västmanland 
Gymnasielagen utnyttjas av kriminella
Kommunen och frivilligorganisationerna i Västerås menar att det finns mellan 30-40 hemlösa unga från bl a Afghanistan i Västerås. Många har sökt uppehållstillstånd med hjälp av den s k gymnasie-lagen. Flera kämpar på med skola och språk men lagen utnyttjas även av kriminella, varnar polisen.
Unga afghaner ny hemlös grupp i Västerås
Stockholm.se Unga killar i rika stadsdelar knarkar mest – men misstänks mer sällan

 


 

4. Det krävs mindre för att bli hemlös i dag. ”36 dagar på gatan” /TV-serie/
36 dagar på gatan Utan pengar, sovplats och utan sitt vanliga nätverk ger sig fotografen Christoffer Hjalmarsson ut i ett kallt vintrigt Stockholm. /TV-serie/
Det krävs mindre för att bli hemlös i dag  
Bilden av en hemlös har längre varit en person med missbruksproblematik eller psykisk ohälsa, men nu ser Stadsmissionen en ny anledning till att folk tvingas leva utan tak över huvudet.
– Det är mycket mer vanligt att man blir hemlös för att man inte har pengar, kanske blir sjukskriven och hamnar i skilsmässa, säger Marika Hjelm Siegwald, på Stockholms Stadsmission.

 


 

5. Klassklyftorna växer på bostadsmarknaden /Dagens Arena/
Klassklyftorna växer på bostadsmarknaden
Personer med vanliga eller låga inkomster har allt svårare att hitta ett tryggt boende, medan de som kan köpa sin bostad kan få stora skattelättnader.  

 


 

6. Vill få upp sjukförsäkringen på dagordningen /FTF-rapport/
Han vill få upp sjukförsäkringen på dagordningen /Håkan Svärdman, Samhällspolitisk chef på försäkringsbranschens fackförbund FTF/ 
_ _ _”
Byta ut dagens sju olika ersättningsformer mot en enda ersättning – sjukpenning. Den ska ge samma ersättning vid sjukdom oavsett individens ålder, diagnos eller ersättningstid.
1. 
Byta ut dagens sju olika ersättningsformer mot en enda ersättning – sjukpenning. Den ska ge samma ersättning vid sjukdom oavsett individens ålder, diagnos eller ersättningstid.
2. Inför en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring som arbetsgivare tecknar på den privata försäkringsmarknaden. ”

En sjukförsäkring och rätt till rehabilitering /FTF-rapport Facket för Försäkring och Finans/
_ _ _”
När jag ser på situationen utifrån löntagarnas perspektiv är det lätt att konstatera att sjukförsäkringen har försämrats påtagligt sedan 1990-talet. Bland annat har självrisken i försäkringen höjts i form av karensdag, nya beräkningsregler för inkomsten, sänkt sjukpenning och en högre beskattning av densamma. När inkomstskyddet i sjukförsäkringen urholkats har betydelsen av kollektivavtalade sjukförmåner ökat för löntagarna.” _ _ _
”Men alla omfattas inte. Runt 500 000 löntagare saknar kollektivavtalade sjukförsäkringsförmåner. Det innebär att de endast får runt 77 procent av lönen vid sjukdom istället för 86 procent som generellt gäller för dem som har kollektivavtal.”_ _ _
För att säkerställa löntagarnas rehabilitering behövs en obligatorisk rehabiliteringsförsäkring, som tecknas av arbetsgivarna på den privata försäkringsmarknaden. Med en rehabiliteringsförsäkring garanteras löntagarna tillgång till professionell rehabilitering och snabbare åtgång i arbete. Samtidigt minimeras arbetsgivarens risk att drabbas av kostnader för sjukfrånvaron och ger en avlastning i att genomföra sitt rehabiliteringsansvar.”

Hälften av fackförbunden erbjuder privata sjukförsäkringar /Dagens Arena/
_ _ _”Hos en majoritet av fackförbunden är sjukvårdsförsäkringen någonting man får köpa till utöver grundmedlemskapet. Till ett förmånligt, förhandlat pris.
– Vi har förhandlat fram bra villkor för sjukvårdsförsäkringar och en rad andra försäkringar som den enskilde medlemmen kan välja att teckna. Vi ser det som en fördel för våra medlemmar att vi lyckats förhandla fram bra villkor för sjukvårdsförsäkringen och andra försäkringar, säger Jon Stenbeck, kommunikationschef på SULF, Sveriges universitetslärare och forskare.
Det som erbjuds är ofta kontakt med specialistläkare inom sex arbetsdagar och tid till inskrivning för vård på privat sjukhus inom 14 arbetsdagar. Antalet arbetsdagar kan variera, men tanken är att den som skaffar en privat sjukförsäkring snabbt ska få tillgång till vård.”_

 


 

7. Nekad-sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa
/Rapport från Riksrevisionen 2018:9/  Nekad sjuk- och aktivitetsersättning – effekter på inkomst och hälsa
Resultaten av Riksrevisionens senaste granskning talar för att reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning bör förändras, så att fler kan få ersättning. Enligt riksrevisor Stefan Lundgren framstår dagens regler som alltför strikta, med tanke på de negativa konsekvenser ett nekande visat sig ha på individens hälsa och ekonomi.
Sjuk- och aktivitetsersättning (SA) är de mer permanenta ersättningsformerna i sjukförsäkringen och ska betalas ut om arbetsförmågan kan antas vara nedsatt under en längre period. Eftersom arbetsförmågan inte är fullt mät- och observerbar finns ofta osäkerhet i bedömningen av rätten till ersättning. I granskningen analyseras vilka effekter ett nekande av SA har för individers inkomster och hälsa.
Resultaten visar att ett nekande av SA i genomsnitt får negativa konsekvenser för individen. De som låg på gränsen till att beviljas ersättning förlorade i genomsnitt omkring 125 000 kronor per år jämfört med om de i stället hade beviljats ersättning. De uppvisade också sämre hälsa i form av relativt fler dagar som inlagda inom sluten vård. Lite tyder på att Försäkringskassan varit för strikta i sina bedömningar. I stället förefaller regelverket inte vara anpassat till de nekades möjligheter att försörja sig på arbetsmarknaden.
Riksrevisionen föreslår därför att villkoren för rätt till SA ses över i syfte att göra det lättare att beviljas ersättning. Riksrevisionen föreslår också att en lagstadgad bortre tidsgräns i sjukskrivningsprocessen inom vilken individens rätt till SA ska vara prövad bör införas.”

Nu ska det bli lättare att få sjukersättning
Den bortre tidsgränsen för sjukpenningen plockades bort av den rödgröna-regeringen, vilket LO-utredaren Kjell Rautio tycker är ett steg i rätt riktning. Men när Försäkringskassan fick 9,0-målet av regeringen förstärktes problemen vid de tidigare tidsgränserna, framför allt den vid sjukdag 180. Målet innebär att sjukpenningtalet ska vara högst 9 dagar i december år 2020.
– Det ledde till ett alltför ensidigt fokus på att pressa ner sjukpenningtalet och att sänka kostnaderna för staten istället för att motverka sjukfrånvarons orsaker. Därför fattiggörs många som helt uppen-bart inte kan arbeta på grund av sjukdom istället för att få rehabilitering och stöd tillbaks i arbete.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens iakttagelser. Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning ska under pågående sjukfall prövas utan onödigt dröjsmål. Riksrevisionen menar att lättnader i reglerna kan vara väl motiverade. Myndigheten rekommenderar därför att en tidsgräns regleras i sjukförsäkringen. Inom den gränsen ska rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vara prövad.
Regeringen konstaterar att reglerna behöver ses över. Beviljade sjukersättningar och aktivitetsersättningar ligger på låga nivåer. En översyn av regelverket för sjukersättningen har därför påbörjats. 


8. Detta har hänt med inkomstfördelningen  /Nationalekonom/
Detta har hänt med inkomstfördelningen 
Vad har hänt med klyftorna i Sverige, och vilken roll har politiken spelat i utvecklingen? Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, guidar.
_ _ _”I mekanisk bemärkelse är det tveklöst så att ökade klyftor till viss del är effekter av politiska beslut. Att låta skillnaderna mellan ersättningsnivån för den som inte arbetar öka relativt den som arbetar är ett politiskt val. Likaså är det ett val att inte beskatta fastigheter eller kapitalinkomster hårdare än man gör.”


Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *