Domar

“9. Omprövning kan ske i såväl höjande som sänkande riktning. I förarbetena till den äldre lydelsen anges att omprövning till den skadelidandes nackdel emellertid endast torde komma i fråga i sällsynta undantagsfall. En sänkning av livränta bör i princip ske bara i sådana fall där det skulle framstå som stötande att livräntan utgår med oförändrat belopp. Ett typfall är att en skadelidande som tillerkänts en hög livränta därför att han eller hon bedömts
som helt arbetsoförmögen på grund av skadan sedermera visar sig kunna utföra förvärvsarbete i betydande omfattning. En omprövning förutsätter vidare att den aktuella ändringen inte har förutsetts eller kunnat förutses vid den första prövningen. (Se prop. 1975:12 s. 118 och 170–171.)”

Vad kan omprövas?
_ _ _”Av praxis framgår att det inte bara är den eller de omständigheter som utlöst en omprövning som ska beaktas vid denna, utan samtliga förhållanden som kan påverka den aktuella ersättningens storlek (se ”Pensionssänkningen” NJA 1998 s. 807 och ”Löneförbättringen” NJA 2004 s. 279). Det innebär emellertid inte att en redan fastställd rätt till ersättning för en personskada kan bli föremål för en ny prövning inom ramen för en omprövning enligt 5 kap 5 § skadeståndslagen av ersättningens storlek. Ett orsakssamband som har fastställts genom dom eller avtal kan alltså inte omprövas i denna ordning. En motsatt tolkning av bestämmelsen är inte förenlig med lagens systematik och skulle dessutom vara svår att förena med ändamålsskälen bakom rätten till omprövning.
13. Det nu sagda hindrar inte en prövning av om senare inträffade förändringar av t.ex. besvär eller arbetsoförmåga utgör en följd av den ursprungliga personskadan. En sådan omprövning av ersättningen ska ta sin utgångspunkt i det orsakssamband som tidigare har fastställts.”_ _ _